Telegrafisten och Natasja, den första berättelsen i boken, är att betrakta som några års hågkomster från början av 1950-talet då författaren seglade till sjöss som telegrafist i handelsflottan. Historien speglar lite av den tidens sjöfart i en åldersstigen ångare i trampfart. Övriga historier är skrönor som dock innehåller korn av sanning. Embryot till Den engelske flygofficeren relaterades för författaren av Lars-Erik Eriksson som seglat i maskin i många år, de sista som chief i Ostasiat. Den kan vara sann. I Boxarn berättas om en förlisning. Det var författarens morbror som var med om denna som ung motorman i ett av Sveriges första motorfartyg.Författaren har under 1950-talet arbetat som telegrafist i handelsflottan, i marinen och på en kuststation. 1959 anställdes han som telegrafist i Luftfartsverket med placering Torslanda. Han vidareutbildades till flygledarassistent och flygledare. Han tjänstgjorde i Luftfartsverket i 35 år, varav 30 som flygledare.