Bläddra

Strangelove-effekten : eller hur vi duperades till att acceptera ett nytt världskrig

Kategorier: Fredsforskning och konfliktforskning Politik och statsskick Politisk aktivism Politisk korruption Referensverk, informationshantering och tvärvetenskap Samhälle och samhällsvetenskap Tvärvetenskap Väpnade konflikter
Köp här

Strangelove-effekten : eller hur vi duperades till att acceptera ett nytt världskrig

Kategorier: Fredsforskning och konfliktforskning Politik och statsskick Politisk aktivism Politisk korruption Referensverk, informationshantering och tvärvetenskap Samhälle och samhällsvetenskap Tvärvetenskap Väpnade konflikter
Köp här
I filmen Dr Strangelove från 1964 skildrar Stanley Kubrick det kalla krigets yttersta galenskap: ett nukleärt världskrig. Den amerikanske presidenten rekommenderas att slå till först, eftersom det "bara" leder till 10-20 miljoner döda ... Idag tycks en liknande galenskap ha gripit tag om det amerikanska imperiets ledning, hävdar John Pilger i Strange­love-effekten. Efter ­Jugoslavien 1999, Afghanistan 2001, Irak 2003 och Libyen 2011, är det nu de två stora globala - och kärnvapenutrustade - rivalerna Ryssland och Kina som ska konfronteras, till synes till varje pris. I boken tar John Pilger särskilt upp konflikt­härdar som Ukraina, Gaza, Afghanistan och Irak, men fördjupar sig också i mediernas och de intellektuellas roll i den pågående krigs­propagandan. I kapitlet "Beläg­ringen av Julian Assange är en fars", visar han hur djupt involverat Sverige har varit när det gäller att desarmera en av de viktigaste kritikerna av USA:s herravälde. OM FÖRFATTAREN John Pilger är en australisk reporter och doku­mentärfilmare, som rapporterat från konfliktzoner­ över hela världen från 1960-talet och framåt. På svenska har tidigare utgivits Den dolda dagordningen (1999), Det vi inte fick veta (2001) och Friheten får vänta (2007). UR BOKEN Under både Bush och Obama har ett 1800-talsmässigt im­perietänkande genomsyrat alla departement i USA. Den råa militarismen är på frammarsch, medan diplomatin skjuts åt sidan. Nationer och regeringar ses som antingen användbara eller umbärliga, och USA kan välja mellan att muta, hota och bestraffa dem. Den 31 juli publicerade National Defense Panel ett märkligt dokument som manade USA till att vara berett på att utkämpa sex större krig samtidigt. Överst på listan fanns Ryssland och Kina, båda kärnvapenmakter. På sätt och vis har ett krig mot Ryssland redan börjat. Medan världen förfärat iakttog Israels angrepp på Gaza betraktades liknande våldsdåd i östra Ukraina knappt som nyhetsmaterial. I skrivande stund [11 september 2014] är två ukrainska städer med rysktalande befolkning - Donetsk och Luhansk - utsatta för belägring: deras invånare, sjukhus och skolor bombas av en Kievregim som kom till makten i en kupp led av nynazister, stödda och betalade av USA. Kuppen bildade klimax i vad den ryske politiske observatören Sergej Glasjev beskrivit som en tjugo år lång "träning av ukrainska nazister riktad mot Ryssland". Fascismen i Europa har återuppstått, och inte en enda europeisk ledare har uttalat sig mot den, kanske eftersom fascismens frammarsch i Europa är ett faktum, även om fascisterna inte vill acceptera beteckningen fascister.