Denna avhandling, som är Harald Gegners doktorsavhandling i socialt arbete, handlar om statlig styrning i och av socialt arbete. Med analytiskt fokus riktat mot en grupp utvecklingsledare som är utbildade socionomer, svarar avhandlingen på frågor om hur dessa utvecklingsledare gör när de försöker påverka socialtjänstens kunskapsutveckling. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med 28 regionala utvecklingsledare, en fältstudie, deltagande observationer och en enkätstudie. Analysen har utgått från tre teoretiska perspektiv: styrning som obeständig meningsbärare, styrning som gemensamt görande, och styrning som relationellt maktutövande.
Statlig kunskapsstyrning är enligt denna avhandling en komplex och föränderlig kontext. I styrningen ingår utvecklingsarbete som ett centralt inslag. Avhandlingen problematiserar kunskapsstyrningen och visar hur utvecklingsledarnas uppdrag ställer stora krav på deras förmåga att hantera motsättningar och spänningsfält.