Sofia Taikon var bara ett barn när hon fördes till koncentrationslägret i Auschwitz-Birkenau. Fångnumret tatuerades på hennes vänstra arm: Z-4515. Fjorton år gammal kom Sofia till Sverige med de vita bussarna. Berättelsen om hennes liv har blivit ett seriealbum av författaren Gunilla Lundgren och illustratören Amanda Eriksson. Förföljelsen och mördandet av romerna under andra världskriget är en grym och sällan uppmärksammad historia. De överlevande har också haft svårt att skildra sina plågsamma minnen. Det tog tre år för Sofia Taikon att berätta om sitt liv för författaren Gunilla Lundgren. Illustratören Amanda Eriksson har tecknat. Boken har vuxit fram i nära samarbete med Sofia och hennes familj. Sofia Taikon avled i år, strax innan boken hann tryckas. Sofia Z-4515/Zofi Z-4515 är tvåspråkig och läses på svenska från ena hållet, på romani från det andra. Sofia Z-4515/Zofi Z-4515 ges ut av Podium och Bokförlaget Tranan, med ekonomiskt stöd från Kulturrådet, Forum för levande historia, Integrationsverket och Stiftelsen Solkatten m.fl. Gunilla Lundgren har tidigare utgivit ett 20-tal böcker varav sju tillsammans med romer: Zenia en zigenerska, Aljosha, zigenarhövdingens pojke, Svarta rosor, Utan hus, utan grav m.fl. Amanda Eriksson har illustrerat flera av Gunilla Lundgrens böcker samt Törnrosa, Snövit, Askungen, Victoria Hammars Alice-böcker och senast den egna Mitt rosa liv. Stiftelsen Hela Sverige - Artister mot Nazister har tilldelat Podium och Bokförlaget Tranan ett pris på 200.000 kronor i tryck- och distributionsstöd för boken Sofia Z-4515. Författaren Gunilla Lundgren mottog också ett personligt pris på 50.000 kronor. "Borde vara en obligatorisk läsning i alla svenska grundskolor." Jackie Jakubowski, Expressen "På 1970-talet var det Katarina Taikons böcker om zigenarflickan Katitzi ... Nu är det Sofia Taikons självbiografiska historia om hur hon överlevde Auschwitz, där hon förlorade hela sin familj, som ger upplysning ..." Ulrika Milles, Dagens Nyheter "Sofia Z-4515 fyller en lucka." Birgitta Fransson, Opsis Kalopsis "... tydlig och tilltalande form ... utmärkt efterskrift ... Sofia Taikon gick bort strax innan boken trycktes. Hennes berättelse lever i och med den." Jonas Ellerström, Smålandsposten