Den 1 juli 2010 trädde den nya skyddslagen i kraft. Lagen innehåller regler om skydd mot sabotage, terroristbrott, spioneri, grovt rån och skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet. Skyddslagen är omarbetad i stora delar jämfört med tidigare författningar. I denna bok, den tredje upplagan, redogörs bland annat för vilka byggnader m.m. som kan göras till skyddsobjekt, vem som fattar beslut, vem som godkänner skyddsvakter, vilka befogenheter som skyddsvakter har samt ansvarsbestämmelser. I boken beskrivs bakgrunden till lagstiftningen och vad som kommenterats i förarbetena. Även hänvisning till andra regler av betydelse i sammanhanget finns med liksom regeringens skyddsförordning (2010:523), Försvarsmaktens skyddsföreskrifter och Rikspolisstyrelsens tillämpningsföreskrifter. Boken vänder sig i första hand till den som ska tillämpa lagstiftningen på de statliga, kommunala eller privata områdena, men lämpar sig också för studier av själva lagstiftningen som fått ökad aktualitet av en mängd olika orsaker och inträffade händelser.