I Förord och Information skriver jag nedanstående. Men läs igenom boken och tänk att vår generation har mycket hjälp av läkarna. Vi slipper lida i onödan. --- När jag började med boken Läkare och Sjukhus, så tänkte jag berätta bara mina upplevelser om läkarna och sjukhusen. Men det visade sig att innehållet blir svår att läsa och förstå när bara läkarbesöken och sjukhusvistelser återges, jag tar uppgifter från mina tidigare böcker, 35 år i LKAB som jag har skrivit för 14 år sen. Det blev att ta in en hel del om händelseförloppen i arbetet och varför det blev läkarbesök. Första läkarkontakten var i skolan redan där måste beskrivningen in att jag skickades hem och hämta föräldrarna. 1953 när jag hade halsböld så blev det att beskriva en del av arbetsplatsen och arbetet. Redan här säger jag igen att hade jag inte fått läkarhjälp så är det inte säkert att dessa rader skulle blivit skrivna. Det var stopp i halsen när jag inte kunde svälja vatten, hade detta fortsatt så i värsta fall hade det blivit problem med andningen och slutligen stopp med det, då hade allt annat stannat. Jag har släktingar i Syd Dakota och kontakten med dessa är vid jultider, de är 80+ skriver att med läkares hjälp så fortsätter man att vandra vidare på livets bana. Många har slutat sin vandring för tidigt på grund av att inte fått hjälp. Tidigare generationer fick lida ofantligt när de inte fick hjälp. Några kusiner till mig har släktforskat och de skriver bland annat att min morfar dog i urinförgiftning. Tänka sig att när det blir stopp i kisseriet vilken smärta det blir i slutet. Jag hade problem med detta men läkarna hjälpte till det och det är nästan bra. Min upplevelse av läkarkåren att mycket positiv, men med en del av personalen är det negativt, när de ej följer givna regler. Och slutligen absolut nej till kloka gummor och gubbar med deras hokus pokus.