Prov har betydelse vid bedömning av elever, men prov styr även elevernas lärande och påverkar den bild de får av ett ämne. Vidare signalerar provens form och innehåll vilken kunskap som läraren bedömer som viktig. Olika former av prov uppmuntrar till olika inärningsstrategier.
Denna studie ger en bild av hur ämnet samhällskunskap framträder i skriftliga prov som har använts inom gymnasieskolan. Ur ett läroplansteoretiskt perspektiv behandlas såväl ämnesdidaktiska som bedömningsmässiga frågor.
Ämnet samhällskunskap framträder i proven som såväl ett orienteringsämne som ett analysämne och ett diskussionsämne. Dessa ämnesdidaktiska profiler kommer mer eller mindre till uttryck inom olika kunskapsområden. Provfrågorna fokuserar på svenska förhållanden på nationell nivå. Undersökningen visar vidare att det råder en form av ämnes- och provtradition som är mer styrande än läroplanens och kursplanens mål. Studien visar att det förekommer prov som inte stimulerar alla elever till att visa sina kunskaper och förmågor. Det finns ett hierarkiskt trappstegstänkande där godkänt motsvarar en förmåga att redogöra för fakta och de högre betygsstegen motsvarar förståelse och analysförmåga. Vidare verkar den ämnesdidaktiska frågan "för vem" ha betydelse. Studien pekar på att elever på studie- respektive yrkesförberedande program får ta del av olika kunskaps- och ämnessyner och att bedömningen av eleverna skiljer sig åt.