Fredagen den 28 februari 1986 slet han av sig ringen och kastade den så långt han kunde. Chockad såg jag på honom. Han var resklädd i sin mörkblå anorak som gick halvvägs ner till knäna. På huvudet hade han sin gamla rånarluva som han rullat upp till en vanlig mössa, ränseln var spänd över vänstra axeln. ?Lennart, förstår du vad du just nu gjort?? Han svarade iskallt: ?Ja, det gör jag, jag har just valt väg, mörkrets väg.? Jag försökte lugna mig och gick sakta mot honom. ?Tar du ett steg till så slår jag ihjäl dig!? När jag såg honom vända och gå, sa jag efter honom: ?Vad kan det vara som är så viktigt i Stockholm att du måste dit nu igen?? Han vände sig om och skrek: ?Jag ska upp och skjuta den jäveln!?
Vem fan kunde ringa klockan sex en lördagsmorgon, tänkte jag. När jag lyfte luren hörde jag en berusad röst: ?Är du nöjd nu?? ?Va?? ?Det är klart nu. Han är dö nu.? ?Vem är det som är död?? ?Palmefan förstås!?
Detta berättar Conny Larsson, på 80- och 90-talen föreståndare för ett behandlingshem för kriminella och missbrukare, om ?Lennart?, den som med största sannolikhet var den som avlossade det dödande skottet den 28 februari 1986.