Nietzsche : kropp, konst, kunskap
Spindler angriper Nietzsche med samma verktyg han själv använde i sina genealogiska och kritiska analyser: en mikroskopisk blick kombinerad med distansens pathos, en analytisk kyla parad med det kritiska projektets glädje. I en tid då konfliktlinjerna i det offentliga samtalet tycks vara reducerade till krusningar på samförståndets yta är det av största vikt att med samtidig kraft och precision, styrka och varsamhet, metodiskt fråga ut och rasera den förmodade grund vi alla går på, till förmån för en mer affirmativ hållning gentemot livet självt i alla dess ännu oupptäckta skepnader. Att - och hur - Nietzsches verk åstadkommer detta blir tydligt i Spindlers varsamma läsningar.
"Därför måste vi förstå också hur själva filosofin är en fara - ett explosivt material, som Nietzsche säger i Ecce Homo, som i verkligheten äger kraften att spränga våra illusioner, skyddsmurar och livslögner i bitar. Inte för att ersätta dem med absoluta sanningar och eviga värden, utan för att mot dem sätta kraften i nya konstellationer, begrepp och problem vilka i sin tur alltid måste vara präglade av sina egna sprickbildningar. Jag tror att den otidsenlighet som Nietzsche talar om som filosofins är denna: det handlar inte bara om att kunna gå emot sin egen tid, utan om att ur den förskjutning den skapar i visioner, kritik och analys, alstra en ny tid, ett nytt liv, mera liv." (Ur Inledningen)
Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns Högskola. Hon har givit ut bland annat Spinoza: Multitud, affekt, kraft och Deleuze: tänkande och blivande.