”Det var en fest som varat för länge; trött på rösterna, en aning för upprymda, och på spriten, en aning för tillgänglig, och med en plötslig lust att vara ensam, att för en kort stund fly undan leendena som trängde upp en mot pianot eller frågorna som fick en att skruva sig i stolen, gick jag ut för att se på havet.”

Så inleds Alfred Hayes roman Mitt ansikte för världen att beskåda från 1958. Men berättaren får inte vara ensam. Inför hans ögon försöker en ung kvinna ta sitt liv. Han räddar henne, och förenade av sitt främlingskap dras de in i en relation. Kvinnan har kommit till Hollywood för att bli skådespelerska, mannen är manusförfattare med diffusa uppdrag. Ingen av dem hyser längre några illusioner om kärlek eller framgång, och i takt med att deras förhållande blir alltmer destruktivt står det klart att de båda är bortom all räddning.

Alfred Hayes är en av 1900-talets dolda mästare inom romangenren. Hans sätt att skriva om människors drömmar, kontaktlöshet och tvetydiga moral för tankarna till F. Scott Fitzgerald, men skådeplatsen är här förlagd till 50-talets Hollywood. Mitt ansikte för världen att beskåda är en knivskarp skildring av det smärtsamma begäret efter ett annat liv.

Pressröster:

"Ett nervkittlande och fängslande verk."
The New York Times Book Review

"Iskall, cynisk och skarp som en kniv."
Politiken

"Hayes är en mästare av den undanhållna detaljen."
The Guardian

"En liten, omskakande dos bitter visdom."
Newsweek

"En av de främsta romanförfattarna verksamma idag."
Los Angeles Times [1958]

"Amerikansk motsvarighet till Camus Främlingen."
Weekendavisen