Dagboksanteckning 1.a april 2017Jag är bra, jag försöker. Jag är livrädd varje dag. Oron i mig vakar ständigt. Ska jag ta mitt liv? Den smygande som jag kallar ångest och plågat mig, som tagit över hela mig helt när som har alltid varit svår att bemästra. Den smygande som matat mig med bilder, ja den smygande håller mig fast och den plötsliga smygande verkar blivit konstant. Jag skakar av stress, demoner som inte vill släppa trots att jag går emot dom. Ska jag ta mitt liv för att få lugn? Jag vet att man inte får göra så. Övertalar min hjärna som spelar mig spratt, att allt bråte är orsak till denna kamp av demoner. Att jag ska hålla mig flytande och kommer ta mig ur detta. Fast jag inte tror på det. Så skriver jag anteckningar. Fanny detta är en transportsträcka. Det är bara att ta sig från punkt A till punkt B.