Mellan nation och omvärld behandlar frågan hur svenska forskare förhållit sig till vetenskap som en nationell respektive internationell företeelse under perioden 1900-1950. Ett centralt tema är det skifte som sker för svensk vetenskaps internationella relationer mellan Tyskland och Förenta Staterna, vilket författaren menar inte enbart är en konsekvens av andra världskriget, utan även av etablerade kontakter västerut som står att finna redan under mellankrigstiden. Syftet med arbetet är även att visa hur samverkan och konflikter präglar vetenskapens nationella och internationella karaktär. Arbetet består av tre delar. Del 1 behandlar vetenskaplig organisering och samarbete på internationell nivå i Europa och Förenta Staterna. Del 2 utgår från fem svenska vetenskapliga organisationer; Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska Läkaresällskapet, Medicinska forskningsrådet, Statens råd för samhällsforskning och Humanistiska fonden, där de internationella relationerna behandlas. Del 3 består av en sammanfattande diskussion, där författaren argumenterar för att det svenska vetenskapssamhällets syn på internationellt vetenskapligt samarbete främst är motiverat och beroende av nationella behov. Svensk vetenskaps internationella relationer bestod av en komplex mosaik, vilken inkluderade flera nationer. Henrik Brissman är idé- och lärdomshistoriker vid Lunds universitet med inriktning mot vetenskapshistoria och politisk idéhistoria. Mellan nation och omvärld är hans avhandling.