Domineras skolundervisningen av en baklängespedagogik? När betygskriterierna förvandlas till kunskapsmål kan man fråga sig det. Bakgrunden är den målstyrning som infördes i skolan på 1990-talet. Mål för offentlig verksamhet har funnits länge, men de har blivit ett allt viktigare styrmedel under de senaste decennierna.  

För skolans del gick målstyrningen hand i hand med marknadsutsättningen: staten satte målen -- i synnerhet kraven för "godkänd" -- och lät sedan skolorna bestämma hur de skulle uppnås. Men målstyrning är ett på samma gång tydligt och diffust begrepp. Och trots att reformen knappast har levt upp till förhoppningarna, förblir målstyrningen en grundbult i skolpolitiken.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Utbildningsforskaren Magnus Hultén skriver om målstyrningens avigsidor i skolan.  

Magnus Hultén är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Han intresserar sig för frågor om skolans roll i samhället, vad som formar skolämnen, deras innehåll, syften och arbetssätt, hur skolan styrs och hur detta förändrats över tid. Hans senaste bok Striden om den goda skolan: Hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt (2019) handlar om 1990-talets skolreformer.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.