Boken är viktig för kommande kunskapsteoretiska frågor. Hur kan läror som filosofi, psykologi, sociologi, påstå, att kunskap är en social konstruktion? Hur kan politiker, oberoende av färgschattering, reformera skola och arbetsliv efter lärandeparadigm samt ekonomiska begrepp, som kompetens. Och hur kan Sverige reformera Skola och Arbetsliv efter OECD och EU ambitioner? Kerstin I. M. Holms praktik har varit som kunskapsledare i ett svenskt kunskapsföretags supportorganisation. Hon har satt in sitt befattningsansvar, att tillvarata sina kollegors professionella kunskap och befattningsansvar, i dessa större sammanhang. Därvid är en fil.dr i pedagogik, med avhandlingen "Företagsutbildning. Tillvaratagande av de mänskliga resurserna?", bra att ha. En fråga som utreds i boken är hur dagens Formativa Skola uppstod. Men boken relaterar också de kunskapsteoretiska teorierna till omstarten efter att samhället har ridit ut Covid-19-pandemin. Boken föregriper exempelvis studier som den tyska insamlingen av enkätsvar, insamlade under 2:a kvartalet 2020. En studie genomförd av en HR-konsult. Enkäterna ställda till 800 HR-chefer. Det vill säga personalchefer. Pandemin anses ha satt rejäl fart på den "digitala omstruktureringen i arbetslivet". Man nämner "distansarbete, virtuella möten, minskat affärsresande". Studien nämns vara "krishantering och framtidsstrategi". Föreliggande boks allmänna resonemang ger redskap att kunskapsteoretiskt analysera dessa 3 slag av ojämförliga faktorer. Och gör det möjligt att genomskåda HR-caset i ovanstående studie.