Kultur är ett värdeladdat begrepp, både gränslöst och begränsande, fint och fult. Det kan uppfattas som oklart och hotfullt och samtidigt erbjuder det utrymme för nya ordningar. Likt ett mellanrum kan det vara svårt att beskriva och bestämma. Vad händer med kulturen om vi sätter den samman med hållbarhet, vad händer med hållbarheten om vi sätter den samman med kultur? 

Det är i korthet vad den här boken handlar om, en bok som uppehåller sig i mellanrummet, utan avsikt att vare sig börja eller sluta i en definition; istället vill vi med hjälp av kultur utforska om förbindelser mellan olika dimensioner kan tänkas uppstå, till och med mellan de mest motsägelsefulla utgångspunkter. I några av kapitlen närmar sig författarna hållbarhet ur ett kulturperspektiv medan andra snarare närmar sig kultur ur ett hållbarhetsperspektiv. Arton forskare inom sociologi, litteraturvetenskap, biologi, etnografi, genusvetenskap och statsvetenskap diskuterar här frågan Kulturell hållbarhet -- vad är det?

Bidragen rör sig från Sápmi till Röda havet, från politiska barnböcker till kommunal vardag, från skrivprojekt inom vården till människans självbild under antropocen: allt i syfte att se nya dimensioner av hållbarheten. "Ett kulturellt perspektiv på hållbarhet pekar också på vikten av att se på exempelvis konsumtionspraktiker som en del av kulturella processer och som något som får betydelse i och genom relationer till andra delar av livet. Det är bara när hållbarhetstankarna uppfattas som meningsfulla, och görbara, i förhållande till livet i stort, som de får genomslag", skriver etnologen Magdalena Petersson McIntyre i förordet.