I olika tider och samhällen har det funnits tydliga uppfattningar om hur kroppen bör se ut, som växlat över tid, mellan olika samhällen, och beroende på kön och samhällsposition. Den här boken handlar om kroppsideal i 1900-talets Sverige, närmare bestämt inom kraftsporterna boxning och tyngdlyftning och hur de relaterades till klass. De flesta boxare och tyngdlyftare kom från arbetarklassen, och där odlades maskulint laddade föreställningar om kroppen och idrottslig stil, med tydliga klassmarkörer. I denna avhandling analyseras hur dessa utvecklades och förändrades över tid, från 1920-talet till tiden runt 1960, när Ingemar Johansson tampades om VM-titeln och när bodybuildingen tog fart i Sverige. Den belyser även de ideologiska konsekvenserna, exempelvis att idéerna om kroppens rätta utseende låste fast människor i stereotypa positioner. Läsaren får följa hur kroppsidealen knöts kring kända kraftkarlar som ”Calle Sven” och ”Starke Arvid” och boxare som ”Ingo” och Harry Persson, liksom hur de skapades i litterär form och genom illustrationer av skilda slag. Likaså behandlas hur kommersiella intressen samverkade med en utveckling där det alltmer blev ett självändamål att träna upp sin kropp.