Kor och människor som arbetade med kor var självklarheter på 1800-talets svenska landsbygd. Samtidigt utvecklades industrin och urbaniseringen tog fart. Den mejerimarknad som då växte fram påverkade också korna som nu utfodrades bättre, flyttades in i nya ladugårdar och omhuldades för sin betydelse för landets export och det pågående samhällsbygget. Här visar författaren att det också fanns ett stort antal besättningar med en eller två kor som ägdes av landsbygdens obesuttna, människor utan möjlighet att odla eller köpa det foder som var nödvändigt för produktion av ett överskott att sälja. Där bedrevs nötkreatursskötseln under resursknappa förhållanden med undernärda kor och hårt arbetande kvinnor och med så låg mjölkavkastning att det var svårt att ens täcka hushållets behov. I det dåtida landsbygdssamhället bedrevs således, ofta sida vid sida, olika former av boskapsskötsel med stora skillnader mellan de konkreta förhållandena för djur och människor.

Carin Israelsson är agrarhistoriker och agronom med stor erfarenhet av dagens vardagsarbete med mjölkkor.