Det fanns de som härdade ut, stod emot vidrigheterna och kunde återvända hem efter år i rysk fångenskap. Priset de betalade för överlevnad var underkastelse och ett förhärdat sinne. Men det hade inte alltid varit plågsamt. I början hade segrarna avlöst varandra. Danmark hade kuvats, ryssarna blev bortjagade från Narva, och tecknen på att den Allsmäktige stod bakom konungen och hans karoliner kunde ingen tvivla på. Ryktet om den segerrika armén spreds, och folk strömmade till från när och fjärran för att söka lyckan hos de segerrika. Så kom vändningen. Segrarna byttes mot nederlag och förnedring. Det gick inte längre konungens väg, men hans karoliner förblev honom trogna. De var ju alla konungens karoliner.