Jag stannar här är en drabbande historisk roman om en kvinnas – och en bys – kamp mot krig, rasism och ekologisk ödeläggelse. Men det är också berättelsen om trakten kring Reschensjön och om varför det enda som finns kvar idag är ett kyrktorn som reser sig ur vattnet. Balzano var finalist i Strega-priset med boken år 2018. Med knapp, kärv prosa skriver Balzano, genom huvudpersonen Trina, fram ett historiskt skede som hittills varit ganska okänt. Han har jämförts med Ignazio Silone (Fontamara). The Sunday Times utser Balzanos Jag stannar här och Lars Myttingers Ved till de bästa nya historiska romanerna, och drar paralleller mellan dem. Det är 1920 i Curon. I den lilla byn i Sydtyrolen längtar Trina efter ett annat liv. Hon utbildar sig till lärare, men samma år som hon tar sin examen förbjuder Mussolini användandet av tyska i undervisningen. Trina arbetar – med risk för att bli fängslad – i ett hemligt nätverk av skolor där barnen undervisas på tyska. Två decennier senare bor Trina kvar i byn. Hon är nu gift och mor. Återigen ställs hon för svåra livsval. År 1939 tillkännager Tyskland “det stora valet”, som innebär att invånarna i Sydtyrolen erbjuds att flytta till Tyskland. Curon slits itu av allt större motsättningar mellan invånarna. De som, liksom Trina och hennes familj, väljer att stanna kvar ses som förrädare och spioner. De kan inte längre lämna huset utan att få glåpord och hot efter sig. Och en dag när Trina kommer hem upptäcker hon att hennes dotter saknas… Marco Balzano (f. 1978) är en italiensk författare. Balzano har skrivit flera uppmärksammade och prisbelönta romaner, som Il figlio del figlio, Pronti a tutte le partenze och L'ultimo arrivato.