Under 1700- och 1800-talen förändrades förhållandena på landsbygden radikalt, både i Sverige och i större delen av Europa. Den agrara revolutionens förlopp och resultat är idag tämligen väl kända och det finns en stor kunskap om hur utvecklingen såg ut på både nationell och regional nivå.

Bebyggelsens roll i denna agrara omvandling har emellertid inte analyserats närmare, vilket kan synas märkligt. Att bebyggelsen anpassades och förändrades i samband med omvandlingen står redan klart. Kända förändringar är t.ex. 1800-talets laga skifte med utflyttningar av gårdar som följd, byggandet av allt större bostäder och ekonomibyggnader samt introduktionen av nya konstruktioner och material. Men hur dessa förändringar var länkade till gårdarnas och innehavarnas socioekonomiska utveckling och varför förändringarna ägde rum har hittills lämnats åt sidan.

I Hus och gård i förändring skildrar Göran Ulväng den agrara revolutionens olika beståndsdelar och inbördes samverkan. Med utgångspunkt i ett urval uppländska herrgårdar, prästgårdar och bondgårdar studeras sedan två seklers byggnadskultur ur nya och tänkvärda perspektiv.