BARA PÅ ETT TILLFÄLLIGT BESÖK Jag och min man var två av de drygt tjugotusen finländare som det året, immigrationens rekordår 1968, flyttade till Sverige och hoppades få arbete och bostad för att kunna försörja oss. På den tiden bodde närmare sextiotusen finländare i Stockholm; i hela landet var vi över trehundratusen personer. För några skulle Sverige bli ett nytt hemland för all framtid, för många en tillfällig bostadsort medan de fick ihop pengar till bilen, bostaden eller vad de nu valde att spara till. Min man och jag planerade att arbeta ett par år i Sverige och spara så mycket pengar att vi kunde återvända till Helsingfors med handpenningen till ett bostadsköp. Sverige skulle aldrig bli vårt nya hemland. Vi var här bara på ett tillfälligt besök.