Andreas är rädd att glömma var han ställde bilen. Han kan inte längre läsa ens rubrikerna i en dagstidning. På nätterna promenerar han med hunden.
Hur kunde det bli så här? Han kan inte ta hand om sig själv längre. Maria, hans fru, tar över nästan allt av vardagens göromål för han förmår inte. Andreas kropp protesterar mot minsta lilla han gör. Ibland räcker det med att han koncentrerar sig på att se på tv. Hans vuxna barn och vänner förstår att något är fel men de vet inte riktigt vad de ska göra för att hjälpa.
Det här är en bok om när själva livet ifrågasätts och när kärlek och tålamod sätts på prov. Det är också en berättelse om hur ohyggligt ondskefulla människor i grupp kan bli. Det här är Andreas sorg över den han blivit men också hans arbete med att återuppfinna sig själv.
Boken handlar om stress och utbrändhet.