Gammalrödja : skildring från en bygd som ömsar skinn
Gammalrödja : skildring från en bygd som ömsar skinn
Gammalrödja: Skildring från en bygd som ömsar skinn (1931) har en fragmenterad uppbyggnad, vilket överenstämmer med den upplevelse av värdeupplösning som det nya samhället förde med sig. Mycket av det gamla parodieras, men en del företeelser lyfts också fram som värdefulla, som den äldre kvinnan som har kunskaper om jordbruket och den gamla bygemenskapen. Wägner framhåller individens relevans och ansvar, betydelsen av det självständiga moraliska ställningstagandet gentemot lärosatser och auktoriteter. Boken mottogs välvilligt av kritiken när den kom.