Alla är vi beroende av det som vi kallar ”människobehandlande organisationer” dvs. vårdcentraler, skolor, socialförvaltningar, rättsvårdande organisationer, biståndsorganisationer och många andra. Och ungefär lika många har åsikter om dem. Vad innebär det för sättet de organiseras på?

Nyinstitutionell organisationsteori kan hjälpa oss att ställa kritiska frågor. Är det vetenskaplig kunskap eller moraliska bedömningar som i grunden styr socialtjänstens verksamhet? Hur kommer det sig att det går mode i hur äldreomsorgens biståndsbedömning organiseras?

Vem får sista ordet när rättsvårdande myndigheter och socialtjänsten samverkar? Vad menar vi när vi tycker att en verksamhet fungerar? Och hur går förändring i organisationer egentligen till?

Boken är sprungen ur ett flerårigt samtal i en forskargrupp kring organisering vid Socialhögskolan i Lund. Författargruppen har erfarenhet från social barn- och ungdomsvård, kriminalvård, hemlöshetsarbete, äldreomsorg, socialt inriktade frivilligorganisationer och flera andra områden inom människobehandling. I kapitlen undersöks vad nyinstitutionell organisationsteori hjälper oss att se och förstå, och när vi behöver kompletterande teoretiska modeller och perspektiv.

Boken vänder sig till alla som vill fördjupa sin förståelse av människobehandlande organisationer. Den är lämplig att användas på socionomutbildningar och masterutbildningar inom olika samhällsvetenskaper.

Sagt om boken
"[…] Författarna beskriver komplexa teorier på ett överskådligt sätt och genom empiriska exempel ökar läsaren sin förståelse för människobehandlande organisationer. Boken vänder sig såväl till beslutsfattare som till studenter på socionomprogrammet och på masterutbildningar inom olika samhällsvetenskaper. […]" Maria Fridstjerna, lektör, BTJ häfte 13123170.

Om författarna
Redaktörer är Stig Linde, universitetslektor och Kerstin Svensson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.