Hur påverkas vår bild av det förflutna av vilka källor vi använder?
Vad är det vi ser, och vad ser vi inte, i en viss källtyp? Vilka uppgifter är användbara och var ska man leta efter dem? Detta är grundläggande frågor inom all historisk forskning. I denna bok ställs de i relation till studiet av könsarbetsdelningen under 1700- och 1800-talen.
Genom att diskutera enskilda källtyper såväl allmänt som i detalj fungerar dessutomsom introduktion till en rad viktiga historiska källor. Här förklaras vad en supplik är, vad som kännetecknar olika sorters domböcker och hur man kan använda de uppgifter som samlades in i samband med mantalsskrivningen. Här diskuteras hur efterhandsperspektivet i en memoar påverkar framställningen i förhållande till en kontinuerligt förd dagbok, vilka idéer som formade 1700- och 1800-talens ortsbeskrivningar och vad man egentligen kan få ut av en bunt räkneskaper. Och mycket annat.
Bokens författare har ställt samma fråga till olika källor för att vi bättre ska kunna ta ställning till vilken påverkan den enskilda källan har på vår bild av det förflutna. Författarna är verksamma inom projektet Gender and Work vid Historiska institutionen, Uppsala universitet.