Äntligen kommer en bok som beskriver en lärares vardag. Den berättar om möten med elever som 40 år senare kan säga, att de trivdes i klassen och minns härliga lektioner med lärande, tolerans och acceptans. Minnen som berör och samtidigt kopplas till de styrdokument som lärare ska förhålla sig till. Fyra decennier och fyra läroplaner. Minnena varvas med pedagogiska nedslag i form av Demings cirkel och exempel på läsforskares betydelse. Organisatoriska förändringar, kommunaliseringen och en beskrivning av ökat tryck på läraren bidrar till en bitvis upprörande men spännande läsning. Lärares vardag är att trolla med knäna fast underbemanning är ett faktum, tillverka hemsnickrat material när skolpengen inte räcker, sträva efter bra elevresultat i en kommun där dessa är viktiga konkurrensmarkörer och dessutom göra allt för att tillmötesgå föräldrars krav. En lärares vardag är att gå till sin skola och glad i hågen möta elevers förväntningar trots alarmerande tidningsrubriker. FÖRFATTAREN ÄR EN LÅGSTADIELÄRARE som just avslutat sina sista år i skolans värld. Hon kan på ett övertygande sätt förklara skälen till att vilja arbeta i skolan, glädjen att se elever utvecklas, och att i mötet med grupper av tillitsfulla och entusiastiska barn få arbeta med kreativa lösningar. Ständigt hitta nya sätt att skapa bästa möjliga förutsättningar för att bidra till att eleverna får en lärorik och trygg skoldag. Hon förmedlar sina minnen och erfarenheter på ett positivt sätt. En sådan lärare skulle alla elever få möta.