Avhandlingen fokuserar skildringen av människans existentiella belägenhet i Stig Dagermans diktning som ett uttryck för en underliggande religiös problematik. Läsningen genomförs med en särskild uppmärksamhet på det för Dagermans människa och berättelse centrala 'ögonblicket' och på en rad passager och återkommande mönster vilka leder tolkningen till en förståelse av den religiösa problematiken i texterna. Undersökningen behandlar främst Stig Dagermans romaner Ormen (1945), De dömdas ö (1946), Bränt barn (1948) och Bröllopsbesvär (1949) samt novellerna "Den hängdes träd" (1945) och "De röda vagnarna" (1946).