I denna bok skildrar historikern Ingrid Lomfors en betydelsefull och inspirerande resa i efterkrigstidens judiska Stockholm. Hon visar hur ett antal enskilda personer, mot alla odds, lyckades bidra till framväxten av en ny inriktning i det judiska livet i staden. Deras insatser inledde också en ny fas i den community building som inletts redan under 1770-talet med grundandet av en judisk församling och begravningssällskap.

Tack vare främst Anna Rock, Fritz Hollander och Joseph Ettlinger fick Stockholm en judisk lekskola (1953), en judisk grundskola (1955) och ett judiskt center (1963). Lomfors redogör för deras vision och hur arbetet kom att gestaltas i tider av både med- och motvind. Hon visar också hur en minoritet fick förhandla med majoritetsbefolkningens politiska och byråkratiska strukturer i ett fortfarande ganska homogent Sverige där friskolor ännu var långt ifrån vanliga. Boken är därför intressant också för den som, inte minst utifrån samtidens debatt om ”religiösa friskolor”, vill förstå den historiska kontexten till varför det finns judiska skolor i Sverige och vad en judisk skola egentligen är.

Ingrid Lomfors är författare, skribent och filosofie doktor i historia, med inriktning mot forskning om judisk historia, svensk flyktingpolitik och Förintelsen. Hon är utbildad vid Hebrew College i Boston, Hebrew University i Jerusalem samt vid Göteborgs universitet, där hon disputerade 1996 och blev docent 2006.  

Ingrid Lomfors har, förutom som forskare i akademin, bland annat varit verksam som generalsekreterare för Judiska församlingen i Stockholm och som chef för Forum för Levande Historia. Hon har medverkat i antologier och skrivit flera böcker varav den senaste, Här bryr sig sommaren inte om oss: breven från Hertha 1933-1944, gavs ut på Volante förlag 2020.