Boken handlar om läroplansteori i vid mening, om vilket innehåll som väljs i organiserad utbildning och hur det går till. Urvalet sker ur till exempel förändrade läroplaner med tillägg, ändringar och tolkningar i relation till arbetet i klassrummet. Varför blir just den valda kunskapen den som räknas och inte annat ur all världens kunskapsmängd? Och vad finns det för skillnader mellan tidsepoker och länder, och vad är det som driver förändringar? Boken avslutas med ett kapitel där lärarlag, skolledare, kommunpolitiker och anordnare utanför det formella skolsystemet kan lära sig metoder för att praktiskt använda skolplaner, lokala kurser, arbete och kurser inom fritidsverksamhet, näringsliv och förvaltning.

I denna fjärde reviderade upplaga har textändringar gjorts som behandlar de nya kurs- och ämnesplaner som ska gälla från 2022 och med jämförelser med 2011 års läroplaner. Förutom analyser av vad som påverkat läroplaner har också ett stycke lagts till om vad som inte påverkar läroplaner. Vad som rör betygssystem och kunskapskrav har blivit lite mer utförligt än i förra upplagan.

Boken vänder sig till lärarstudenter, verksamma lärare, skolledare, skolpolitiker och till alla andra med intresse för pedagogisk verksamhet.