"Denna skrift var ursprungligen en masteruppsats som jag skrev för Umeå Universitet höstterminen 2012, redovisad i januari 2013, med historieprofessor Jonny Hjelm som handledare. Jag väljer att nu ge ut den i publicerad form eftersom jag tror att den kan användas som studiematerial och bidra till att höja kunskapsnivån vad gäller kopplingen mellan historieutveckling och politiska sympatier. Det säger sig självt att det kan vara givande att studera de politiska sympatiernas utveckling under historiens gång i en del av landet där vårt folkliga stöd står som starkast. Arbetarrörelsen har under lång tid haft sina starkaste sympatier bland just befolkningen i Norrland. För att kunna bedriva en så effektiv opinionsbildning som möjligt är det bra att studera den politiska utvecklingen i en sådan region. Genom att studera varför arbetarrörelsen växte sig extra stark i Norrland kan vi få verktyg i arbetet att stärka våra ställningar över hela landet. Syftet med uppsatsen är att problematisera uttrycket "det röda Norrland". I studien beskrivs och analyseras valresultat och valanalyser under perioden 1921–2010 och hur dessa har bidragit till föreställningen om ett enhetligt och seglivat "rött Norrland". I studien analyseras riksdagsvalet 1921 samt kommunalvalet 1922, riksdagsvalet 1956 samt kommunalvalet 1958 och riksdags- och kommunalvalet 2010. Valresultaten redovisas och analyseras, liksom de statsvetenskapliga analyserna som gjorts av dessa val. På så vis utreds huruvida uttrycket "det röda Norrland" avspeglar en realitet och hur länge det röda Norrland i så fall har existerat. För att konkretisera och ge ett verktyg för att uppfylla syftet så har dessa frågeställningar formulerats: - Hur såg valresultaten i Norrland ut i riksdagsvalen 1921, 1956, 2010 och kommunalvalen 1922, 1958, 2010 och hur har den statsvetenskapliga forskningen förklarat detta - Hur har röstandet på SAP plus V i Norrland utvecklats under tidsperioden 1921–2010?"