Att krypa längst ut och titta på de jättelika atlantvågornas våldsamma plaskande mot bergväggen hundra meter nedanför, vid Cliffof Moher på den irländska västkusten, är uppenbarligen ett nöje för många. Men inte för mig. Jag får svindel. Jag tittar istället på en åsna och en hund en bit därifrån. Hunden hoppar upp på ryggen på åsnan och blåser i en visselpipa. En liten man med en fimp vippande i mungipan går runt med kepsen i hand. Jag lägger en slant. ~~~~ Jag sitter med en bok på en liten uteservering vid Rue de Sevigné och njuter av den parisiska sommarnatten. Jag läser Leszek Kolakowskis ”Den himmelska nyckeln”, en samling underfundiga, lätt hädiska kommentarer till bibliska myter. En parant dam slår sig ned på stolen bredvid och beställer in en halv karaff rosévin. Hon stirrar oavbrutet på kyrkan S:t Paul längre ner på gatan. Plötsligt frågar hon: ”Lutar den inte något åt vänster?” ”Nej”, svarar jag. ”Då är det dags för mig att åka hem”. De högklackade skorna ekar mellan husväggarna någon minut, innan hon försvinner i en taxi.