I sin fantasieggande novellsamling tar J.M.G. Le Clézio läsaren med på en omtumlande resa ut i världen. Utgångspunkten är Paris, där den unga Ujine »tänker på havet, då hon vandrade på stranden vid lågvatten och såg hur fotspåren suddades ut bakom henne». Via Afrika, Lanzarote och Mauritius återvänder Le Clézio till Paris, där han i en sublim final konstaterar: »Att skriva är som att åka tunnelbana».

Jean-Marie Gustave Le Clézio föddes i Nice 1940 och har sedan debuten 1963 skrivit ett fyrtiotal böcker: romaner essäer, noveller. Le Clézio tilldelades 2008 års Nobelpris i litteratur med motiveringen »uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen».

»När jag så går in i Nobelpristagarens textfantasier snarare än noveller fylls jag av förtröstansfull ömhet.»
Expressen

»Det känns som om man skulle kunna följa denna milda berättarröst till världens ände. Le Clézios varma blick på människor tröstar och stärker i en hård tid. ( ) Jag är full av beundran för hur Le Clézio med sin berättelser med postkoloniala förtecken navigerar på ett upprört hav av känslor. Han är en Noa, som tagit oss alla med i båten.»
Dagens Nyheter

»Le Clézio skriver med andra ord inte bara skärande vackert Ulla Bruncrona lyckas igen och igen att överföra hans sköna flöde till en lika skönt flödande och lättsinnig svenska. Utan hela tiden med såväl etos som patos.I sina bästa stunder är det mycket svårt att motstå.»
Helsingborgs Dagblad

»Novellerna engagerar och griper tag i läsaren.»
Norrköpings Tidningar