När David Möller var barn bodde han i de gamla husartorpen Liemåla och Långemåla i Virserumstrakten. Han har levande minnen från sin barndom och här ger han oss många dråpliga skildringar av människor och händelser berättade ur barnets perspektiv. Boken berättar om barnens förvånansvärt fria liv i skog och mark, om föräldrarna, släkten, grannarna och skolan och om tron på Gud som en grundtrygghet under allt. Som vuxen har David intresserat sig för husarerna och andra människor som sedan 1600-talet haft sitt hem i husartorpet Långemåla. Deras namn finns med i ett Appendix i boken.
David Möller är en 80-årig smålänning som älskar att forska i gamla arkiv i sökandet efter uppgifter om människorna som tidigare bott i de två husartorpen där han själv bott under sin barndom och där föräldrarna drev jordbruket. Själv arbetade David som jordbruksarbetare på sin Morfars gård i Gårdveda innan han började sin tjänst som värnpliktig på Arlanda. I Stockholm träffade David sin blivande fru Margaretha som studerade på KTH. Tillsammans åkte de som missionsarbetare till Kongo 1968. Vid hemkomsten 1979 kom David och Margaretha att arbeta vid Viebäcks folkhögskola där de också bodde. David arbetade som lantbrukare, med ansvar för Viebäcks första får och hästar, och som vaktmästare på folkhögskolan till pensioneringen 2008. David älskar att berätta och den här boken innehåller många dråpliga minnen från barndomen.