Barbro Östlihns måleri var uppmärksammat i de inre kretsarna av Manhattans konstliv under tidigt 1960-tal. Ändå har hon ingen självklar plats i den svenska berättelsen om det öppna 60-talet i konsten. Hur kan man förstå det?
Annika Öhrners konstvetenskapliga avhandling för in oss i Östlihns måleri och låter oss följa henne i de vandringar hon utförde i New York med kameran i hand. Studien av arbetet i Östlihns och maken Öyvind Fahlströms gemensamma ateljé är central. Genom analyser av texter, utställningar och kulturella fält i amerikanskt och svenskt 60-tal inringas det rum som på en gång möjliggjorde och satte gränser för Östlihns konstnärskap.