Uppträdde Kungl. Dramatiska Teatern tyskvänligt under andra världskriget? Böjde man sig för tyska intressen i fråga om pjäsval och regi? Vad betydde teaterns omstridda gästspel i Berlin 1941?

I Hans Jallings studie får dessa frågor sin grundliga genomlysning. Tryck- och yttrandefriheten under kriget behandlas, innan vi möter en rad av tidens tongivande aktörer inom såväl det politiska livet som inom teatern: styrelsen, teaterchefen och regissörerna. Inte minst beskrivs maktspelet kring och inom teatern med Dramatenchefen Pauline Brunius som centralgestalt. Framställningen illustreras med korta avsnitt om några uppsättningar.