Den svenska ärftlighetsforskningen etablerades och utvecklades i nära samverkan med praktisk växtförädling. Ur denna verksamhet växte sedan den akademiskt inriktade genetiken fram. Svensk genetik blev under början av 1900-talet en framgångsrik vetenskap både ur ett nationellt och internationellt perspektiv, och diskussioner kring det biologiska arvet blev en del av den offentliga debatten. Det var emellertid inte självklart vad genetiken skulle innehålla eller vad det innebar att vara genetiker. Frågor som rörde ämnets framtid och hur det förhöll sig till andra kunskapsområden bearbetades i en process som inte saknade konflikter. Genom att följa hur genetikerna under perioden fram till 1960 identifierade och avgränsade sin disciplin kan såväl den svenska genetikens vetenskapliga utveckling som dess förhållande till angränsande ämnen och olika samhällsfrågor följas.