Anna-boken bjuder på en vindlande färd genom 1900-talet med klassklyftor, kvinnorörelse och vaknande medvetenhet om miljö- och klimathot.
Bokens första dam, Anna Linnéa, är född i slutet av 1800-talet och fostrad i en religiös herrskapsfamilj, hennes dotterdotter med tillnamnet Viola är 40-talist och demonstrant; av morfaderns förmögenhet finns endast ett par silverskedar i kökslådan kvar. Violas sondotter Anna Florencia, kallad Florri, föds just före millennieskiftet - med en ovanligt stark röst; hon ställer de äldre till svars.
Med hjälp av en rätt mänsklig datamaskin kan kvinnorna tala med varandra över generationsgränserna. Florri får lära känna såväl svenska rösträttskämpar som den sovjetiska ambassadören Alexandra Kollontaj, en åldrig bordellvärdinna i 1930-talets Hamburg och en ung Olof Palme med slarvigt knuten slips. Men när gammelfarmor halkar på en död råtta och skämmer ut sig inför allt gårdsfolket och när farmor fastnar i en snödriva på vägen till den stora demonstrationen, vad angår det Florri?
Vad blev det av de drömmar vi drömde, de kärlekar vi lekte? Florris farmor undrar nog vilka erfarenheter flickan redan har, men farmoderns egna äventyr får flickan dra ur henne.