Bläddra

Vuovddesáme : skogssamer i Flakaberg

Kategorier: Diskriminering och jämlikhet Etnicitet Etniska minoriteter och mångkultur Historia Historia och arkeologi Historia: särskilda händelser och ämnen Samhälle och kultur: allmänt Samhälle och samhällsvetenskap Sociala grupper Sociala och etiska frågor Socialhistoria och kulturhistoria Ursprungsbefolkningar
Köp här

Vuovddesáme : skogssamer i Flakaberg

Kategorier: Diskriminering och jämlikhet Etnicitet Etniska minoriteter och mångkultur Historia Historia och arkeologi Historia: särskilda händelser och ämnen Samhälle och kultur: allmänt Samhälle och samhällsvetenskap Sociala grupper Sociala och etiska frågor Socialhistoria och kulturhistoria Ursprungsbefolkningar
Köp här

FRÅN ATT HA VARIT de bästa – enligt prästen Petrus Læstadius 1827 – blev skogssamerna kallade onyttiga dagdrivare knappt hundra år senare. Vad hände? Statsmakterna ville ta kontroll över naturresurserna i norr. Skogssamerna och deras renar var i vägen för nybyggare, skogsbruk och gruvor.

I den här släktberättelsen finns avsnitt på svenska och lulesamiska om svensk samepolitik med rasbiologi och fråntagande av äganderätten till lappskatteland, men också om de samiska rättighetskämparna Elsa Laula och Karin Stenberg.

Skogssamerna Nils »Massa« Matthsson Åsjåkk och hans hustru Brita Pehrsdotter Saivitz blev de första hemmansägarna 1836 i Flakaberg, Råne socken. De fick fem barn.
Här finns vittnesmål om föräldralösa barn, nåjden Erik Sigga, Hatta-gubben och hans miniatyrrenar, lulesamiska språkmästare, heliga sjöar och silverskatter.

KERSTIN ANDERSSON är femte generationen efter Nils och Brita i Råne Flakaberg. Hon är uppvuxen i Lillsaivis, som ligger ett
par mil därifrån.