Under 1900-talet blev konsumentprisindex (KPI) till ett allt mer oumbärligt redskap för att förstå och styra samhällsekonomin. Ändå har det aldrig varit helt givet vad detta index ska mäta, än mindre hur mätningen ska gå till i praktiken.

Inte bara varupriser förändras över tid – även varorna själva. Priset på falukorv noteras minutiöst, månad för månad. Men noteringarna säger föga om hur mycket korv man får för pengarna, om det är så att köttmassan efter hand blandas ut med potatismjöl. Att följa prisutvecklingen på kläder har visat sig utstuderat svårt när skiftande modetrender betyder att klädbutikernas utbud ständigt byts ut. När en ny typ av produkt dyker upp på marknaden är det knappast självklart om dess pris ska anses vara jämförbart med något av de priser som tidigare noterats i statistiken.

Det går helt enkelt inte att mäta inflation utan att värdera varors kvalitet. Men kvaliteten låter sig bara värderas subjektivt, med utgångspunkt i en föreställd konsument.

"Varors värde" är den första historiska studien som klarlägger hur detta ”kvalitetsproblem” har hanterats i praktiken, i arbetet med att räkna fram Sveriges KPI. Boken väcker frågor om det ekonomiska vetande som vanligen tas för givet. Alternativa sätt att värdera kvalitet skulle kunna ge radikalt annorlunda berättelser om hur levnadsstandarden har utvecklats över tid. Samtidigt kastar "Varors värde" nytt ljus på 1900-talets konsumtionskultur: en högst konkret historia om wienerbröd, nylonstrumpor och bilavgaser.

Daniel Berg är ekonomi­historiker inriktad mot konsumtions- och droghistoria under modern tid. Han disputerade på avhandlingen "Giftets värde" (2016) och hans senast utgivna bok är "Freud och kokainet" i "Bildningsboxen" (2022).

Rasmus Fleischer är ekonomi­historiker och kulturskribent. Efter doktorsavhandlingen "Musikens politiska ekonomi" (2012) har han bland annat forskat om Spotify; hans senast utgivna bok är "Den svenska enhörningen" (2018).