I vilken utsträckning kan ett aktiebolag skatterättsligt använda ett underskott mot överskott som har uppkommit i bolaget under ett annat år, eller mot överskott hos ett annat bolag? Detta är en av de mest centrala och svårlösta frågorna i ett bolagsskattesystem. I boken tas ett helhetsgrepp på utjämningsproblemen i bolagsbeskattningen. Såväl utjämning mellan olika år som mellan olika skattesubjekt behandlas. De två utjämningsfrågorna har ett tydligt samband med varandra. De tillgodoser nämligen delvis samma ändamål. Samtidigt behövs både utjämning över tid och utjämning mellan subjekt, eftersom de också fyller olika funktioner och utgör viktiga beståndsdelar av ett välfungerande skattesystem. Det kan uppkomma situationer där det av olika skäl anses önskvärt att begränsa bolagets rätt att utjämna. Hur sådana begränsningar utformas är en följd av hur utjämningsmöjligheterna ser ut. I bokens första del diskuteras möjliga utformningar av utjämning utifrån en komparativ utblick och centrala bolagsskatterättsliga principer. EU-rätten är grundläggande för hur nationella utjämningssystem kan se ut. Den andra delen består därför av en EU-rättslig analys. I den tredje delen studeras den svenska regleringen ur ett principiellt perspektiv. Studiet av svensk rätt görs mot bakgrund av de slutsatser och frågeställningar som har uppkommit i de tidigare två delarna. Akademisk avhandling.