Anton och Julias bil går sönder i en ödslig trakt i Dalarna. Vid en förfallen gård möter de Tony, en man som lovar hjälpa dem med bilen. I utbyte vill han att de ska rensa svampen han plockat, och stanna på middag. Men varför äter Tony inte själv av svampen han bjuder på? Och vad var det för skrik som hördes från ladan när Anton och Julia kom?

”En välskriven och kuslig skräckberättelse […] Det skrämmande ligger mycket i att gränsen mellan det invanda och välkända och galenskapen och det övernaturliga är glidande. ”
Helene Ehriander, BTJ, Får ingen ro