Statligt stöd har under senare år fått allt större betydelse som politiskt styrmedel. Från att ha minskat i omfattning efter 1970- och 80-talens omfattande stödgivning till företag i kris har stödgivningen på nytt kommit att öka i betydelse. Statligt stöd ses i dag på många håll som ett viktigt styrmedel i omställningen till ett långsiktigt mer hållbart samhälle, inte minst inom miljö- och klimatpolitiken.

Det har länge saknats en praktiskt inriktad juridisk framställning om statligt stöd i Sverige. Trots att tribunalen vid EU-domstolen årligen meddelar fler avgöranden avseende statsstöd än i fråga om otillåtna företagssammanslutningar och missbruk av dominerande ställning har rättsområdet endast i begränsad utsträckning blivit föremål för rättsvetenskaplig bearbetning. Ett syfte med framställningen är att försöka fylla denna lucka i den juridiska litteraturen.

Statligt stöd till näringslivet syftar främst till att beskriva de rättsregler som aktualiseras vid statens stödgivning till företag. En målsättning med framställningen är att sätta reglerna om statligt stöd i ett historiskt och politiskt sammanhang. Den politiska utvecklingen inom EU återspeglas i statsstödsrätten och får särskild betydelse när det gäller kommissionens prövning av vilka stödåtgärder som hålls för förenliga med den inre marknaden.

Framställningen riktar sig i första hand till praktiskt verksamma jurister inom den statliga förvaltningen, vid advokatbyråer och företag samt i domstolarna. Den lär även kunna intressera andra yrkesgrupper som i olika sammanhang kommer i kontakt med statens stödgivning till näringslivet och som behöver sätta sig in i de möjligheter och begränsningar som följer med statligt stöd som ekonomiskt styrmedel i näringspolitiken.