Gluntarne, Gunnar Wennerbergs duettcykel om det uppsaliensiska studentlivet, är ett av det svenska 1800-talets idag mest levande verk. I Sparka mot porten och storma! gör sig Gunnar Syréhn till talesman för att Gluntarne först och främst bör betraktas som teater.

Duettsamlingens karaktär hänger bland andra faktorer samman med att den växte fram, inte som ett verk avsett för publicering, utan som en intim form för framförande inför Wennerbergs studentkamrater i juvenalernas krets.

Boken ger en fyllig social- och litteraturhistorisk bakgrund som sedan följs av grundliga diskussioner med dramaanalytiska förtecken. Dessutom undersöker författaren Gluntarnes ironiska dimension och deras genretillhörighet, och presenterar ett antal teatrala framföranden av duettsamlingen. Han argumenterar övertygande för Gluntarne som en syntes av högt och lågt inom litteratur och musik, liksom mellan det akademiska och det borgerliga och mellan finkultur och folklig kultur.

Sparka mot porten och storma! är ett uppslagsrikt arbete i gränslandet mellan litteratur, teater och musik. Gediget vetenskapligt men stilistiskt lättillgängligt beträder Gunnar Syréhn ny mark inom ett försummat forskningsområde.