Tranan fortsätter sin utgivning av Federico García Lorca med denna antologi bestående av ett urval dikter (gjort av översättarna Marika Gedin och Anders Cullhed) med barn och barndomen som ett löst tema.

Samma år som FEDERICO GARCÍA LORCA mördades, i augusti 1936, skrev han:

Det är barndomens känslor som lever inom mig. Jag har aldrig läm- nat dem. Mina minnen, också de från min tidigaste barndom, är för mig ett passionerat nu. Barndomen var för Lorca inte ett förlorat paradis, den var starkt levande i honom under hela hans liv. Också vänners och släktingars barn som fanns omkring honom hade en ständig och betydande plats i Lorcas liv och verk. Han tillägnade också barn i sin närhet många av sina dikter. När man läser om Lorcas liv är det lätt att få en känsla av att poetens inlevelse och solidaritet i högre grad riktades mot bar- nen än mot vuxenvärlden. Att stå i förbindelse med barndomen var för Lorca en förutsättning för kreativiteten. Konstnärerna och poeterna tillhörde också den världen.
Ur Marika Gedins efterord

PÅ SIRIUS FINNS BARN består av ett urval av den spanske poeten och dramatikern Federico García Lorcas dikter som alla har barn och barndomen som ett löst tema. Antologin gavs ut på svenska första gången 1987, men sedan dess har det kommit fram nya fakta om några av dikterna och det har också hittats nya dikter som då var okända. Dessutom innehåller den här utgåvan Lorcas omtalade föreläsning om den spanska vaggvisan, som bland annat visar hur hans djupa engagemang för och kunskap om folkliga spanska visor har lämnat spår både i hans dramatik och hans poesi.

Federico García Lorca föddes 1898 och mördades 1936 av de spanska falangisterna. Han betraktas som en av de största poeterna och dramatikerna i Spaniens historia och hans texter läses och spelas än i dag runt om i världen.

Efterord av Marika Gedin.