Väinö Linnas roman om en kulspruteplutons öden under fortsättningskriget 1941-44 väckte livlig debatt när den utkom 1954, skildringen är ärlig och osminkad. I dag är boken en klassiker, inte minst just för de trovärdiga krigsskildringarna från andra världskriget. Den 6 december, på Finlands nationaldag, visas varje år en filmatisering (från 1955) av Väinö Linnas roman. Då väcks de till liv, Hietanen, Lehto, Koskela och Rokka från kulspruteplutonen, som stred på fältet med sina bössor, inte för någon större anledning än att de var tvungna, utsatta där av högre officerare som ärelystet drömde om ett Stor-Finland. Kritikerna menade att Linna framvisade de sämsta elementen i Finlands armé. Soldaterna svor och var inga ärevördiga män. Okänd soldat är en ovanligt ärlig och osminkad skildring av andra världskriget. När Linnas roman utkom 1954 blev den censurerad, Finland var inte moget för sanningen om det finska fortsättningskriget. Väinö Linna (1920-1992) var maskinmontör när han fick sitt genombrott med Okänd soldat 1954, som var hans tredje roman. I trilogin Här under polstjärnan (Högt bland Saarijärvis moar, 1959, Upp trälar, 1960 och Söner av ett folk, 1962) skildrar han torparfamiljen Koskelas öden från 1800-talets slut fram till mitten av 1900-talet. Trilogin är ett nationalepos, fullt jämförbart med t ex Moberg Utvandrarna. Pressröster: ”Att frambringa ett så levande och röststarkt persongalleri är stor romankonst.” Svenska Dagbladet i januari 2004