Den resenär som första gången anländer till Minsk blir både konfunderad och överväldigad av stadens enorma boulevarder, ändlösa parker och underliga palats med oklara funktioner. Byggd från scratch efter andra världskriget som en stalinistisk idealstad har Minsk i dag förvandlats till ett absurditetens monument. Det är också en skådeplats för kampen om framtiden, där demokratin som aldrig hört hemma i utopier förgäves försöker göra sig hörd. Artur Klinau belarusisk konstnär, arkitekt och författare porträtterar den gåtfulla huvudstaden och konstaterar att det är långt från den belarusiska skymningszonen till Europa.