Det hela startade som ett dokumentärfotografiskt projekt med ett ganska tydligt mål, men det kom att bli något helt annat under den tid som förflöt under projektets gång (2015-2017). Det kom att handla mycket om förståelse och insikt i en värld så långt bort men ändå så väldigt nära. Det blev stora portioner av både glädje och sorg.
Projektet innebar att på nära håll följa några av de människor som dagligen vistas i området kring Medborgarplatsen, Götgatan och Skanstull på Södermalm i Stockholm. Projektet syftade till att porträttera dessa människor och deras vardag samt skildra den gemenskap och vänskap som finns där och som måste finnas där för att tillvaron ska fungera.
Istället för en vanlig bok kom det att bli något som snarare kan anses fylla samma funktion som äldre tiders fotoalbum. Den här boken riktar sig framför allt till alla dem som möjliggjort projektet, till alla dem som fyllt det med mening och värde och som utgör bokens innehåll. En bok till ”medborgarna” själva.
De bilder och texter som finns i den här boken säger i bästa fall gemene man och kvinna någonting om de människor som porträtterats och deras livsmiljö, deras förutsättningar och deras vardag. För medborgarna själva har dessa bilder ett helt annat och mycket viktigare syfte. För medborgarna själva är den här boken inte primärt en skildring av missbruk och hemlöshet i området kring Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm. Det är i första hand bilder av vänner och bekanta, bilder av människor som det finns band och relationer till, bilder av vänner som inte längre finns bland oss och bilder av händelser som inträffat. Det här är en bok med bilder att skratta och möjligen fälla några tårar till, det är människor och händelser att minnas.