Marken, andligheten
Om Sápmi, identitet och andlighet
Svenska kyrkans vitböcker om relationerna till det samiska folket fyller över tusen sidor med smärtsamma vittnesmål och historiska fakta. Att ta avstånd från de fasansfulla händelserna i historien är en ganska enkel sak, att utmana ens egna identitet och grundläggande föreställningar om världen är betydligt svårare.
Finns det en plats där samisk och majoritetssvensk kultur kan mötas? Den frågan ställer sig Petra Carlsson Redell, präst och professor i systematisk teologi, i sin bok Marken, andligheten. Boken öppnar med att skildra hur artisten Sofia Jannok symboliskt återtar sitt land, som hennes morföräldrar tvångsförflyttats från. För hur hade det varit om förfäderna faktiskt hade satt en flagga i jorden, skulle de nordiska länderna i så fall idag ha varit fyra?
Samtidigt är det något som skaver: flaggan på fjälltoppen är kolonisatörens språk. För samerna finns ingen tydlig skiljelinje mellan människa och natur, det är något intimt förbundet talande är hur ordet Sápmi betecknar både området och människorna som lever där.
Marken, andligheten är en personligt rannsakande berättelse som behandlar frågor om identitet, andlighet, koloniala strukturer och människans förhållningssätt till naturen. Men det är också en allmängiltig beskrivning av en längtan och ett sökande efter andra sätt förstå världen och att hitta sin egen plats i den.
PETRA CARLSSON REDELL är präst och professor i systematisk teologi, uppvuxen i Östersund och bosatt i Stockholm. Hon har tidigare bland annat skrivit boken Gråstensteologi en kultur med svedda vingar lär sig landa (2023).
Sagt om boken:
"Redell utforskar med stor intellektuell skärpa hur vi idag kan förhålla oss till det förflutnas övergrepp. Hon visar dessutom tydligt hur problemet i hög utsträckning fortsätter genom samtida tankestrukturer och gällande lagstiftning. En av bokens stora förtjänster är Redells ärliga uppgörelse med sig själv och sitt eget förhållningssätt, där hon gör avvägningar mellan sitt intresse för det samiska och risken för kulturell appropriering." Bibliotekstjänst