Utsedd till "Årets västgötabok" (2016-04-23). Boken handlar om hur det gick till när turisterna, de lustresande, började ta sig till Kinnekulle i större skala under sent 1800-tal. Det var en intressant och dynamisk tid, då förbättrade kommunikationer i allmänhet och järnvägens utbyggnad i synnerhet ledde till en expansiv turism runt om i Sverige. På Kinnekulle gjorde Carl Klingspor en betydande pionjärinsats för organiserandet av turismen. Den handlingskraftige friherren på Råbäcks egendom byggde på kort tid upp turisthotell, utsiktstorn, startade ångbåtslinjer och ledde utbyggnaden av järnvägen. Det här var också tiden för de legendariska bärsöndagarna – en slags skördefest kring sötkörsbären som pågick under tre augustisöndagar i rad. Då lockades besökare från när och fjärran till Kinnekulle för festligheter. I händelsernas centrum låg turisthotellet vid Munkängarna, och minnet av den platsen lever vidare genom berättelser, foton och ritningar. Från mitten av 1900-talet förföll turistanläggningarna, och bärsöndagarna upphörde. Tidigt 1980-tal revs turisthotellet och utsiktstornet brann ner. Ett nytt torn byggdes upp, men vid platsen för hotellet, återstår endast en stenlagd terrass. Idag sker åter en stor turismutveckling på det natur- och kulturrika Kinnekulle, nu med hållbarhet i fokus. Boken är skriven av bebyggelseantikvarie Anna Lokrantz och landskapsarkitekt Anders Lokrantz, och utgiven på Lokrantz Förlag i Lidköping.