Navid är 17 år och från Afghanistan. Nu är han i Sverige på ett boende för ensamkommande ungdomar. Han är ensam och vilsen. Han tänker på sin mamma och undrar var hon är. I ett flyktingläger i Iran finns Navids mamma Donya. Hon undrar var Navid är och om han lever. Hennes högsta önskan är få träffa honom igen. Här skildras ett dramatiskt händelseförlopp, längtan och hopp genom Navids och Donyas tankar. Berättelsen om 17-åriga Navid och hans mamma Donya beskriver en situation som är verklig för alltför många flyktingar. Vi får veta något om livet i flyktingläger och om hur Röda korset arbetar för att hjälpa människor. I slutet av boken finns en faktadel om ensamkommande flyktingbarn, Afghanistan, familjeåterförening, Röda korset och om lagen om tillfälligt uppehållstillstånd.